Skapligt dålig timing att stå utan ordentlig kamera vid en så fin solförmörkelse! Oftast känner jag att kan jag inte göra något ordentlig så får det vara, men var bara tvungen att ge mig ut med min lilla kompaktare Canon IXUS 90IS ändå för att föreviga detta sällsynta fenomen trots att det brister på kvaliteten. Nästa gång det blir en lika ordentlig solförmörkelse är om över 20 år.. Gjorde mitt bästa och satte fast kameran på stativet, alltså snacka om att det såg underligt ut! Fotade i manuella läget, även om det enda som verkar gå att ställa in manuellt på den här skapelsen är ISO. Alltid något åtminstone..?
1. Selfie med trippla glasögon. Utan dem så rann det konstant ur ögonen fastän jag aldrig tittade rakt på solen. 2. Man ska ju absolut inte titta direkt in i solen, inte ens tre solglasögon skyddar mot den farliga strålningen så där bakom pappas svetsskärm trivdes jag bra! 3. Tejpade fast mitt ND8-filter på lilla kompaktkameran samt hängde för ett par solglasögon och sedan svetsglaset utanpå, men ändå ville inte lilla kameran fånga solskärvan. 4. Taget med blixt genom ND och svetsglaset, där syns i alla fall bananformen, tjohoo!
Sen dog batteriet strax innan förmörkelsen var som störst, duktigt av mig att inte ladda igår kväll. Men är åtminstone glad att det var hyfsat molnfritt här idag, stora delar av Sverige har haft ett tjockt täcke över sig har jag hört så är väldigt tacksam över att jag kunde se solförmörkelsen även om fotograferandet gick helt åt skogen.
Tycker det är så häftigt sånt här. Hur det kan bli så perfekt. Att allt kan radas upp så himla exakt. Sen att lilla månen är på så exakt avstånd mellan jorden och solen att den täcker precis. Och att turen var med mig, nu har det tjocka molntäcket dragit in över Kramfors också.
